Märkliga landskap breder ut sig. Det kommer svavel-osande ånga ur marken. Inte en människa syns till. Det är ödsligt, SÅ ÖDSLIGT....OCH....inte det minsta ödsligt! Tvärtom! Varje sten, varje bit mossa, varje bit av stelnad lava andas av en närvaro som är TOTAL! Det känns som om varje atom, varje molekyl LEVER, VIBRERAR, ger en näravaro som är mättad av stillhet, magi och mystik.

  2 veckor spenderade vi på Island, 2 veckor av andlös förundran, av känslan av att himlen kommit närmare, av landskap  som fick mig att tro att jag drömde - befann mig i "Sagan om Ringen" eller i "Mio, min Mio", 2 veckor som satte outplånliga spår.

  Redan från luften kunde vi se jätteglaciären Vatnajökull, med Eyafjallajökull på sin västra del - just den som tog makten över Europas flygtrafik år 2010.

  Mellan flygplatsen i Keflavik och Reykjavik breder de första förunderliga landskapen ut sig. Havet är nära. Inåt land reser sig låga berg. Fält med lava-stenar varvas med grönskande, böljande landskap. Det finns bebyggelse, men den är relativt sparsam, tills vi når utkanten av Reykjavik. Höga hus med glas och modern design reser sig på några platser. Det mesta är natur och låg bebyggelse. Reykjavik är huvudstad och har 2/3 av Islands hela befolkining.

  Att strosa i Reykjavik är som att befinna sig i en blandning av en Pippi-Långstrumps-stad med idylliska trähus, härligt gedigna, verklighetsanpassade för isländskt klimat - och ultramoderna höga glashus som står i bjärt kontrast till trähusen.

  Också mitt i Reykjavik finns närvaro-känslan; en ödslighet som inte alls är ödslig - tvärtom vibrerande av liv, värme, en känsla av att livet sträcker sig långt ut över alla vanliga gränser, som om livet med total självklarhet innefattar extra dimensioner.

  Blue Lagoon....varmt, det doftar klor, en aning svavel, något alldeles speciellt, kanske finns det bara här. Det känns som om underjorden och överjorden tillsammans håller om mig varsamt när jag badar i det vit-blåa vattnet. Ljuden blir märkligt både dämpade och förstärkta - mjuka men ändå distinkta. Det finns något av gammaldags simhalls-badhus-känsla och det är samtidigt TOTALT ANNORLUNDA! Himlen är öppen över oss. Vit-blå dimrök svävar över vattnet. Märkliga lava-stenar och låga berg reser sig runt om oss.

  Vid Thingvellir ligger en atmosfär av människors möten, människors planering, omtanke, beskydd, bevarande av mänsklig kultur. Det känns som om naturen själv skapat den perfekta platsen; ett möte mellan saga och verklighet, naturens jätte-scen, jätte-estrad där det mänskliga livet i nödvändigt samspel med naturens kompromiss-lösa villkor kunnat diskuteras, planeras, omgärdas med gemensamhets-skapande språk och regler. Det är något i själva platsen som bjuder in till att människan förstår sin litenhet - ett dammkorn i universum, och sin storhet - i samskapande på naturens villkor kan människan skapa och åstadkomma mycket.

  Gullfoss dånar på avstånd, kastar vattenkaskader HÖGT i luften. Vackert! Mäktigt! Naturen själv visar sin kraft, sin obändighet, sin oerhördhet....Vattnet är ett villkor för livet här och nu. Och vattnet har sitt eget liv, sin egen själ, letar sig fram genom landskap, kastar sig dånande och lekfullt utför stup, för att lite senare flyta stilla med spegelblank yta. I detta landskap, STORT och ÖDET,  totalt fyllt av förtätad NÄRVARO och förtätat LIV är vattnets dånade språk ännu ett uttryck för att ALLT LEVER!!

  De första sevärdheterna, som jag också haft förmånen att se tidigare, fyller mig i varje cell med en känsla av enhet med livets oerhördhet, enhet med det som ord inte kan beskriva, enhet med något som skär genom varje begränsning och gräns, enhet med ALLTET I TID OCH RUM.

  Jag kan känna något som liknar en ton djupt inom mig; VARANDE, NÄRVARO, en STILLHET som PULSERAR AV LIV - det är TOTALT SPECIELLT OCH UNIKT och det är just i all enkelhet LIVET!!

  Att sova på natten på "Frost & Funir" är som ännu ett avsnitt ur "Mio, min Mio". Det kommer ånga ur marken. Vi kan bada i bassänger, större och mindre, med vatten-temperaturer som varierar från varmt till varmare. Öppen himmel över våra huvuden. Jag måste nypa mig i armen flera  gånger för att vara (åtminstone ganska) säker på att jag är vaken.

Till frukost kan man koka sitt ägg i en het källa!

------------------------

  ISLAND! ISLAND! Alltsedan mitt första besök i detta förunderliga land är mitt liv berikat med expanderande dimensioner!!

   KÄRLEK, FÖRUNDRAN, TACKSAMHET!    RANI

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Det mind som inte är förankrat i vår djupare dimension är till sin egen natur destruktivt. Det kan vara svårt att inse. Kanske VILL vi INTE se det.  Det icke-förankrade mindet upplever alltid brist och rädsla. Det finns oräkneliga uttryck för...

   Alla människor har och ÄR en djupare dimension. Jag kallar den ofta vårt o-betingade människoväsen. I kontakt med vår djupare dimension förstår vi genom vår egen direkta upplevelse, att livet är heligt, stort, oerhört. Att ha kontakt med den här d...

  Kära Du! Åren har rullat på och du dömer dig själv både hårt och skoningslöst.   Jag vill bjuda in dig till ett annat förhållningssätt. Einstein sa -"Våra huvudsakliga problem kan inte lösas på samma nivå, som de uppstått på"!      Att döma...

    Dear You! At an early part of growing old You are judging yourself really hard. I invite You to something else. Einstein said -: Our main problem cannot be solved on the same level as where they arose"!     Judging Yourself is Your minds ac...

     Reaktivitet är ett så vanligt fenomen att vi ofta ser det som att det kommer ur en sorts sanning om verkligheten, att det är en självklarhet att  reagera igen och igen i olika situationer. Kanske är det en kollega på jobbet, en trafiksituation, ...