Den djupa inre frid och stillhet som är VARJE MÄNNISKAS INNERSTA NATUR rymmer en glädje och en tillfredställelse långt bortom orden.

  Att ta kontakt med denna del av vårt väsen får positiva konsekvenser.

  Mindets alla invändningar fortsätter sannolikt att störa, splittra, locka ett bra tag, men vi har alla det möjliga valet att ge mindets energi ett minimum av uppmärksamhet, en möjlighet att ta till oss att mindet är en försvinnande liten del av totaliteten av vilka vi är. Mindet är dessutom långt ifrån den klokaste, visaste, mest hälso-bringande delen av våra väsen.

  Mindets drivkraft är ofta rädslor, kontrollbehov, känslan av brist; något saknas, måste kompenseras för. Mindet söker tillfredställelse på nytt och på nytt, mindet flyr undan olika obehag igen och igen.

  Bortom mindet finns också drivkraft av stora mått, men en annorlunda drivkraft än mindets.

  Bortom mindet börjar den konkreta upplevelsen av samhörighet med allt levande och den likaså konkreta uplevelsen av det heliga, stora, oerhörda i allt liv. Vårt djupa inre väsen har och ÄR, KÄRLEK till allt levande, har och ÄR, VETSKAP om allt levandes enhet och samhörighet.

  Medans mindet kan rusa blint efter tillfredställelse genom kontroll, ägande, olika beteenden, försöka få uppmärksamhet, gå in i missbruk....är människoväsendet bortom mindet djupt tillfreds i sin egen natur, lever i vördnad inför livet, är glädjefyllt i sitt varande,är

 fritt från behov av bekräftelse och uppmärksamhet, är flödande och kreativt.

  Och väsendet bortom mindet är inte passivt eller uppgivet. Passivitet och uppgivenhet hör ihop med mindets aktivitet; t ex att projicera ut meningslöshet, ilska, hämndkänslor...på olika situationer.

  Människaväsendet bortom mindet samspelar med kärlek och glädje, är ofta aktivt, är extremt klarseende och orädd.

Människoväsendet bortom mindet upplever LIVET som ett äventyr, en utvecklings-situation, en GÅVA...och är i kontakt med sin egen samhörighet med ALLT SOM ÄR. Människoväsendet bortom mindet upplever samhörighet och ENHET - inte separation, upplever livet som en GÅVA - inte som en börda, känner kärlek i i sitt eget väsen och inför det som är - inte kamp och behov av att fly. Människoväsendet bortom mindet ser allt som helt, rätt och meningsfullt - värderar inte bättre och sämre, mer och mindre värdefull. Icke desto mindre är människoväsendet bortom mindet skickligt på att förhöja kvalitet och skönhet, fördjupa insikter, bidra till insikter, ge genuin omtanke, säga tydligt ifrån när det är motiverat...!

  Och precis det som utspelar sig inom en människa i varje ögonblick GÅR att använda för att stärka kontakten med människoväsendet bortom mindet, det oprogrammerade fria varandet!

  Här är en meditation för att förstärka kontakten med det stilla, fria, varandet;

-----------------------------------------

  Sitt i stillhet, gärna med mjuk, instrumental musik i bakgrunden. Titta nu på dina tankar, känslor och ditt fokus - betrakta dem men förlora dig inte i dem.

  Varthelst tankarna vandrar iväg; bekräftelsebehov, osäkerhet, kritik, föreställda dialoger, behovet av att bevisa något...För ingen kamp för att tysta dem men NOTERA noga VAR du känner fokus, energi från varje tanke eller känsla. Ta "hem" fokus - energi till IN I DIN KROPP, inte till en specifik plats i kroppen utan där det landar spontant av sig självt och var tillsammans med det där. Ge det uppmärksamhet, en aning nyfikenhet - BARA VAR MED DET!

  Och gör samma sak med nästa och nästa tanke eller känsla.

  Du ÄR inte dina tankar. Du ÄR inte dina känslor.  Du ÄR något oändligt mycket djupare - ett VARANDE, en MEDVETENHET, som kan notera tankarna och känslorna.

  Betrakta, notera varje tanke och känsla, "ta hem" energin, hem och in i kroppen. VAR TILLSAMMANS MED ENERGIN INUTI KROPPEN.

  Gör detta på nytt och på nytt!

  Tillåt energi, stillhet och närvaro att öka och öka inom dig. En STILLHET som både är TOTALT STILLA och VIBRERANDE FULL AV LIV kanske börjar kännas inom dig. Ta emot det och tacka för det! Kanske känner du inte stillheten. Tacka ändå dig själv för din villighet att öppna dig för den.

---------------------------------

  Du kan också bära med dig den här meditationen i vanliga vardags-situationer. Känner du motstånd, stress, ilska, smärta, negativitet...ta några djupa andetag. Var finns din energi - ditt fokus? Ta "hem" energi - fokus hem och in i kroppen. Ge det nyfikenhet, uppmärksamhet, VARANDE!

  Mindet säger ofta att man "måste göra motstånd", för att få något att ändra sig. Om du tar risken att betrakta motståndet - var i kroppen känner du det? VAR TILSAMMANS MED MOTSTÅNDET - UTAN MOTSTÅND, var nyfiken på det...så kommer du att upptäcka att du har och du ÄR, oanade resurser som du kan använda för utveckling, förändring, förbättring...på sätt som är klart effektivare än sättet att göra motstånd.

  Meditationen att betrakta en tanke eller känsla, ta hem energin, hem och in i kroppen, VARA TILLSAMMANS MED DET SOM ÄR, kan du använda i stor eller liten omfattning, så som det känns bra för dig.

  Du är också inbjuden att använda den för att steg för steg genomskåda mindets makt över dig. Agerar du utifrån genans, skuld, använder ursäkter... det är också mindets trickighet, mindet som breder ut sig över ditt sanna, djupa, fridfulla inre, där energi och närvaro alltid är höga, där avslappning är glädjefyllt, kanske lekfullt, där enkelhet genomsyrar också avancerade aktiviteter.

  Precis det som är i varje nytt NU, är en möjlig öppning till det STORA, FRIDFULLA, ENERGIFULLA djupt inom dig!

                            KÄRLEK LJUS å LEKFULLHET!!

                                                  
                      RANI!

  Märkliga landskap breder ut sig. Det kommer svavel-osande ånga ur marken. Inte en människa syns till. Det är ödsligt, SÅ ÖDSLIGT....OCH....inte det minsta ödsligt! Tvärtom! Varje sten, varje bit mossa, varje bit av stelnad lava andas av en närvaro som är TOTAL! Det känns som om varje atom, varje molekyl LEVER, VIBRERAR, ger en näravaro som är mättad av stillhet, magi och mystik.

  2 veckor spenderade vi på Island, 2 veckor av andlös förundran, av känslan av att himlen kommit närmare, av landskap  som fick mig att tro att jag drömde - befann mig i "Sagan om Ringen" eller i "Mio, min Mio", 2 veckor som satte outplånliga spår.

  Redan från luften kunde vi se jätteglaciären Vatnajökull, med Eyafjallajökull på sin västra del - just den som tog makten över Europas flygtrafik år 2010.

  Mellan flygplatsen i Keflavik och Reykjavik breder de första förunderliga landskapen ut sig. Havet är nära. Inåt land reser sig låga berg. Fält med lava-stenar varvas med grönskande, böljande landskap. Det finns bebyggelse, men den är relativt sparsam, tills vi når utkanten av Reykjavik. Höga hus med glas och modern design reser sig på några platser. Det mesta är natur och låg bebyggelse. Reykjavik är huvudstad och har 2/3 av Islands hela befolkining.

  Att strosa i Reykjavik är som att befinna sig i en blandning av en Pippi-Långstrumps-stad med idylliska trähus, härligt gedigna, verklighetsanpassade för isländskt klimat - och ultramoderna höga glashus som står i bjärt kontrast till trähusen.

  Också mitt i Reykjavik finns närvaro-känslan; en ödslighet som inte alls är ödslig - tvärtom vibrerande av liv, värme, en känsla av att livet sträcker sig långt ut över alla vanliga gränser, som om livet med total självklarhet innefattar extra dimensioner.

  Blue Lagoon....varmt, det doftar klor, en aning svavel, något alldeles speciellt, kanske finns det bara här. Det känns som om underjorden och överjorden tillsammans håller om mig varsamt när jag badar i det vit-blåa vattnet. Ljuden blir märkligt både dämpade och förstärkta - mjuka men ändå distinkta. Det finns något av gammaldags simhalls-badhus-känsla och det är samtidigt TOTALT ANNORLUNDA! Himlen är öppen över oss. Vit-blå dimrök svävar över vattnet. Märkliga lava-stenar och låga berg reser sig runt om oss.

  Vid Thingvellir ligger en atmosfär av människors möten, människors planering, omtanke, beskydd, bevarande av mänsklig kultur. Det känns som om naturen själv skapat den perfekta platsen; ett möte mellan saga och verklighet, naturens jätte-scen, jätte-estrad där det mänskliga livet i nödvändigt samspel med naturens kompromiss-lösa villkor kunnat diskuteras, planeras, omgärdas med gemensamhets-skapande språk och regler. Det är något i själva platsen som bjuder in till att människan förstår sin litenhet - ett dammkorn i universum, och sin storhet - i samskapande på naturens villkor kan människan skapa och åstadkomma mycket.

  Gullfoss dånar på avstånd, kastar vattenkaskader HÖGT i luften. Vackert! Mäktigt! Naturen själv visar sin kraft, sin obändighet, sin oerhördhet....Vattnet är ett villkor för livet här och nu. Och vattnet har sitt eget liv, sin egen själ, letar sig fram genom landskap, kastar sig dånande och lekfullt utför stup, för att lite senare flyta stilla med spegelblank yta. I detta landskap, STORT och ÖDET,  totalt fyllt av förtätad NÄRVARO och förtätat LIV är vattnets dånade språk ännu ett uttryck för att ALLT LEVER!!

  De första sevärdheterna, som jag också haft förmånen att se tidigare, fyller mig i varje cell med en känsla av enhet med livets oerhördhet, enhet med det som ord inte kan beskriva, enhet med något som skär genom varje begränsning och gräns, enhet med ALLTET I TID OCH RUM.

  Jag kan känna något som liknar en ton djupt inom mig; VARANDE, NÄRVARO, en STILLHET som PULSERAR AV LIV - det är TOTALT SPECIELLT OCH UNIKT och det är just i all enkelhet LIVET!!

  Att sova på natten på "Frost & Funir" är som ännu ett avsnitt ur "Mio, min Mio". Det kommer ånga ur marken. Vi kan bada i bassänger, större och mindre, med vatten-temperaturer som varierar från varmt till varmare. Öppen himmel över våra huvuden. Jag måste nypa mig i armen flera  gånger för att vara (åtminstone ganska) säker på att jag är vaken.

Till frukost kan man koka sitt ägg i en het källa!

------------------------

  ISLAND! ISLAND! Alltsedan mitt första besök i detta förunderliga land är mitt liv berikat med expanderande dimensioner!!

   KÄRLEK, FÖRUNDRAN, TACKSAMHET!    RANI