När livet är svårt, t ex när en innerligt älskad förälder dör, blir den inre stillheten alldesles extra värdefull. När smärta är stark är en vanlig, automatisk reaktion att försöka styra undan från den. Det är vi oftast tränade att göra från barnsben. Kanske gör vi det så snabbt, utan reflektion, att vi inte ens är fullt medvetna om att vi gör det.

  Att göra tvärtom - inte styra undan, bara VARA med det som är, gör inte att sorgen, smärtan, stressen...upphör att finnas till. Men de känslor som vi helt enkelt KÄNNER utan att göra motstånd emot dem eller styra undan ifrån dem känns ett tag, ebbar ut, lämnar blå himmel och öppna sinnen inom oss. Att göra motstånd mot känslor är en ansträngning som ökar och ökar. Känslan tränger sig på allt starkare inifrån. Motståndet måste då också ökas. Det kan leda till trötthet och utmattning.

  Att låta känslan kännas, ha sin gång, ebba ut när den är klar att ebba ut, kan medföra trötthet för ett tag. Dock får vi snabbt tillbaka vår naturliga energi eftersom vi inte förlorar energi på att göra motstånd.

  Att styra undan från känslor är också ett sätt att göra motstånd. Vi får anstränga oss alltmer för att undvika det som vi styr undan ifrån.

  Livet är allt som är. Det finns människor och situationer som vi genast mår bra utav, människor och situationer som är utmanande att möta.

  Givetvis har vi valfrihet till en viss gräns. Men en del av det som hör till livet, som att anhöriga dör, skulle vi troligen aldrig välja, om det stod i vår makt att välja.

  Det vi dock kan välja är att lämna reaktivitet, att sluta göra motstånd mot det som är. Varför väljer vi alls reaktivitet? Ja, troligen har våra förebilder visat oss på just reaktivitet. Vi kan leva i en tro att reaktivitet betyder att visa empati, visa att vi bryr oss. Kanske tycker vi att reaktivitet är vår rättighet att uttrycka oss och visa våra känslor...Motstånd och reaktivitet innefattar OCKSÅ att vända detsamma inåt, att bita ihop, slå på sig själv, avskärma sig. Skillnaden är bara riktningen den rör sig i.

  Vad vi än har för föreställningar om reaktivitet vill jag bjuda in till att prova något annat;

  Prova att INTE göra motstånd mot det som är. Det händer allt det som händer; arbete, helg, fritid, familj, livets alla speciella situationer....I stället för motstånd och reaktivitet prova FULL NÄRVARO I NUET!

  När du är fullt närvarande i nuet händer många magiska - samtidigt totalt naturliga - saker. Du slappnar av, kroppen blir både avspänd och naturligt mjuk och flexibel. Du kommer i kontakt med betydande inre resurser. Dessa resurser är SÅ OMFATTANDE att behovet av att gardera sig för olika saker förändras. Stoppa tankeflödet, kom till full närvaro i nuet! En sorg är fortfarande en sorg, kommer ut i starka, kraftfulla vågor och lämnar blå himmel efter sig i ditt inre. Naturens skönhet blir synlig med full kraft och du upplever din enhet med naturen och alltet.

  Redan att uppleva naturen starkt, utan en ridå av mental aktivitet emellan, kan vara så berikande, så  tillfredställande, att småproblem plötsligt ställs i ett nytt perspektiv, att de blir ännu mindre, kanske betydelselösa!

  Full närvaro i nuet ger tillgång till en jättekraft som samtidigt är den mest naturliga kraften. Och medans mindet säger; _"Glöm inte bort...! Håll kontroll...! Hur ska det gå...?" så VET den vidsträckta  stillheten där inne i tystnaden, i den fulla närvaron, att allt är ett sammanhängande helt, att FULL NÄRVARO I NUET inte förändrar livets gång men tillhandahåller de bästa resurserna för att vara med visdom och närvaro, kreativitet och intelligens, i det som livet för i vår väg, i varje nytt NU!

  Full närvaro i nuet kan inte förstås med mindet. Det kan bara förstås genom att vi upplever det. Upplevelsen i sig själv är oerhörd. Konsekvenserna av att fortsätta vara i nuet är bl a kraft, avslappning, enkelhet och kreativitet. Konsekvenserna är OCKSÅ tydlighet och ökat immunförsvar. Listan över allt positivt som följer med full närvaro i nuet, kan göras lång.

  Det blir naturligt att inte gå in i reaktivitet när vi är närvarande i nuet. Reaktivitet bygger på att vi dömer situationer, blandar ihop nuet med förflutet och gissningar om det som väntar. Att ta NUET för vad det är och INGET ANNAT ger KRAFT! Att vara närvarande i nuet är en så djup tillfredställelse i sig självt att både enkelhet, lekfullhet, humor och bra lösningar i vardags-situationer förvånansvärt ofta tycks komma ansträngningslöst inifrån oss.

  I full närvaro, inre stillhet, är smärta fortfarande smärta. Men den inre stillheten är som ett landskap med oändlig skönhet och räckvidd i alla riktningar. Smärtan är begränsad, en naturlig del av livet. Från den inre stillhetens perspektiv blir smärtan bara smärta, det går att vara i full närvaro med den, den tid som den pågår. Från den inre stillhetens perspektiv vet vi att vågor av smärta är del av livet, kommer och går, lämnar blå himmel efter sig. Några vågor är små, andra är mycket stora. Livet är ALLT SOM ÄR. Vi är själva del av allt som är!

                                      Med kärlek, varsamhet och enhet med ALLT SOM ÄR!!

                                                  
                                                  
               RANI