Senaste inläggen

Av Rani Spets Edgren - 14 oktober 2014 14:05

  Märkliga landskap breder ut sig. Det kommer svavel-osande ånga ur marken. Inte en människa syns till. Det är ödsligt, SÅ ÖDSLIGT....OCH....inte det minsta ödsligt! Tvärtom! Varje sten, varje bit mossa, varje bit av stelnad lava andas av en närvaro som är TOTAL! Det känns som om varje atom, varje molekyl LEVER, VIBRERAR, ger en näravaro som är mättad av stillhet, magi och mystik.

  2 veckor spenderade vi på Island, 2 veckor av andlös förundran, av känslan av att himlen kommit närmare, av landskap  som fick mig att tro att jag drömde - befann mig i "Sagan om Ringen" eller i "Mio, min Mio", 2 veckor som satte outplånliga spår.


  Redan från luften kunde vi se jätteglaciären Vatnajökull, med Eyafjallajökull på sin västra del - just den som tog makten över Europas flygtrafik år 2010.

  Mellan flygplatsen i Keflavik och Reykjavik breder de första förunderliga landskapen ut sig. Havet är nära. Inåt land reser sig låga berg. Fält med lava-stenar varvas med grönskande, böljande landskap. Det finns bebyggelse, men den är relativt sparsam, tills vi når utkanten av Reykjavik. Höga hus med glas och modern design reser sig på några platser. Det mesta är natur och låg bebyggelse. Reykjavik är huvudstad och har 2/3 av Islands hela befolkining.


  Att strosa i Reykjavik är som att befinna sig i en blandning av en Pippi-Långstrumps-stad med idylliska trähus, härligt gedigna, verklighetsanpassade för isländskt klimat - och ultramoderna höga glashus som står i bjärt kontrast till trähusen.


  Också mitt i Reykjavik finns närvaro-känslan; en ödslighet som inte alls är ödslig - tvärtom vibrerande av liv, värme, en känsla av att livet sträcker sig långt ut över alla vanliga gränser, som om livet med total självklarhet innefattar extra dimensioner.


  Blue Lagoon....varmt, det doftar klor, en aning svavel, något alldeles speciellt, kanske finns det bara här. Det känns som om underjorden och överjorden tillsammans håller om mig varsamt när jag badar i det vit-blåa vattnet. Ljuden blir märkligt både dämpade och förstärkta - mjuka men ändå distinkta. Det finns något av gammaldags simhalls-badhus-känsla och det är samtidigt TOTALT ANNORLUNDA! Himlen är öppen över oss. Vit-blå dimrök svävar över vattnet. Märkliga lava-stenar och låga berg reser sig runt om oss.


  Vid Thingvellir ligger en atmosfär av människors möten, människors planering, omtanke, beskydd, bevarande av mänsklig kultur. Det känns som om naturen själv skapat den perfekta platsen; ett möte mellan saga och verklighet, naturens jätte-scen, jätte-estrad där det mänskliga livet i nödvändigt samspel med naturens kompromiss-lösa villkor kunnat diskuteras, planeras, omgärdas med gemensamhets-skapande språk och regler. Det är något i själva platsen som bjuder in till att människan förstår sin litenhet - ett dammkorn i universum, och sin storhet - i samskapande på naturens villkor kan människan skapa och åstadkomma mycket.


  Gullfoss dånar på avstånd, kastar vattenkaskader HÖGT i luften. Vackert! Mäktigt! Naturen själv visar sin kraft, sin obändighet, sin oerhördhet....Vattnet är ett villkor för livet här och nu. Och vattnet har sitt eget liv, sin egen själ, letar sig fram genom landskap, kastar sig dånande och lekfullt utför stup, för att lite senare flyta stilla med spegelblank yta. I detta landskap, STORT och ÖDET,  totalt fyllt av förtätad NÄRVARO och förtätat LIV är vattnets dånade språk ännu ett uttryck för att ALLT LEVER!!


  De första sevärdheterna, som jag också haft förmånen att se tidigare, fyller mig i varje cell med en känsla av enhet med livets oerhördhet, enhet med det som ord inte kan beskriva, enhet med något som skär genom varje begränsning och gräns, enhet med ALLTET I TID OCH RUM.


  Jag kan känna något som liknar en ton djupt inom mig; VARANDE, NÄRVARO, en STILLHET som PULSERAR AV LIV - det är TOTALT SPECIELLT OCH UNIKT och det är just i all enkelhet LIVET!!


  Att sova på natten på "Frost & Funir" är som ännu ett avsnitt ur "Mio, min Mio". Det kommer ånga ur marken. Vi kan bada i bassänger, större och mindre, med vatten-temperaturer som varierar från varmt till varmare. Öppen himmel över våra huvuden. Jag måste nypa mig i armen flera  gånger för att vara (åtminstone ganska) säker på att jag är vaken.

Till frukost kan man koka sitt ägg i en het källa!


------------------------


  ISLAND! ISLAND! Alltsedan mitt första besök i detta förunderliga land är mitt liv berikat med expanderande dimensioner!!

   KÄRLEK, FÖRUNDRAN, TACKSAMHET!    RANI

Av Rani Spets Edgren - 16 augusti 2014 10:55

  Innerligt älskade Människo-Syster! -"Du vet väl om att du är värdefull, bara för din egen skull...." Ja, så sjöng vi för det vackra gosse-barnet som döptes alldeles nyligen. Så vill jag sjunga med TOTAL KÄNSLIGHET och NÄRVARO för DIG - varje dag!

  Det du gått igenom är ofattbart för mig. Jag försöker ta in det, känna och förstå....men jag får svindel och blackout, måste ta det i små, små portioner.

  En röst inuti mig upprepar; -"Det kan man inte överleva!"  MEN - många år har gått! Du lever! Och du inte bara lever! Du GER otrolig kärlek, närvaro, livskvalitét och generositet - VARJE DAG!

OCH du är människa, med-människa, med-syster....det finns dagar som är mycket svåra för dig! De dagarna vill jag alldeles extra mycket sjunga för dig; -"Du vet väl om att du är värdefull.....!"


  Jag vill också bjuda in dig till en med-människo-meditation!

          ----------------------------------------------


  Tänd gärna ett ljus. Sitt bekvämt och slut dina ögon. Börja med att fokusera på din andning. Själva andningsmekanismen är en förbindelselänk mellan dig och atmosfären, mellan dig och medmänniskorna, mellan dig och ALLT LIV! Ta en liten stund, att i full närvaro, bara vara tillsammans med andningen. Det finns inget speciellt du behöver göra med den förutom att låta den ske på sitt eget naturliga sätt.

  Inandning, utandning, inandning....vågor av LIV och LIV!


  Se nu för ditt inre hur du går över en grönskande äng som ligger vid foten av ett högt berg. Blommorna och gräset är mjuka mot dina ben. Berget reser sig högt och mäktigt. Du får en impuls att gå en kort bit uppför berget. Vyn som du har nedanför dig blir större för varje steg du tar. På något sätt blir också vyn som du bär inuti dig, större för varje steg du tar.

  Efter en kort stund kommer du till en vacker sten som är blankslipad av väder och vind genom årmiljoner. Du sätter dig på stenen. Du har inga tankar i ditt huvud.  Du är ETT med naturens storhet, oerhördhet, mäktighet. När du sitter där på stenen börjar du förnimma en stillhet och ett ljus som känns inifrån dig, som liksom lyser inifrån dig. Du upptäcker att du längtat efter stillheten LÄNGE, den är både så välbekant och så efterlängtad.

  Plötsligt VET du bortom orden, att stillheten är del av din sanna djupa natur, bortom mindets aktivitet.

  Du noterar hur din andning blir avslappnad. Du tar stora, djupa, långsamma andetag och njuter av det. Kroppen andas av sig själv - så närvarnade, så avslappnad.


  Det händet något mer. Stillheten i dig känns som ett TOTALT HELANDE. Du upplever TOTAL TRYGGHET, som att komma hem i ditt eget människoväsen. Och berget är lika stilla som stillheten i dig. Du upplever dig själv som ett med berget. Berget har sitt eget liv, sin egen visdom, sin egen närvaro. Du sträcker dina armar högt, känner livs-energin pulsera i din kropp.


  Som du sitter där ser du plötsligt en varelse som liknar ett  ljus-väsen, en ängel, på avstånd. Varelsen lyser som av guldljus och rör sig i riktning mot dig. Bergets stillhet och din egen stillhet har en likhet med guldljuset som strålar från ljus-varelsen.

  Ljusvarelsen kommer allt närmare. Du kan se att det är en kvinnlig varelse. Hon kommer hela vägen fram till dig. Du fylls av ett djupt lugn, en stillhet, andäktighet och en djup stilla glädje. På något sätt är ljusvarelsen välbekant för dig. Du har längtat efter henne.


  Ljusvarelsens ögon har en skönhet, utsrålning, värme, KÄRLEK...som är mera total än något du tidigare sett. Nu fattar hon dina händer. Hon vet ditt namn! Hon börjar tala till dig; -"Älskade..........! Jag vet att du har haft mycket smärta i ditt liv och att du gjort stora förluster. Jag är här för att hjälpa dig att hitta vila och närvaro, och att allt oftare uppleva öar som är fria från smärta, öar av stillhet där du också upplever din förening med och samhörighet med ALLT SOM ÄR! Vi vet både du och jag att det inte existerar död som livets upphörande, bara transformation, gränsövergångar, utvecklingssteg."


  Hon håller dina händer och en stilla värme, ett totalt lugn sprider sig i varje cell av din varelse. Ljusvarelsen känner hur du svarar an och slappnar av. Hon ler och hennes utstrålning är så stark att du upplever den som en fysisk värme som omsluter dig. Det händer något mer i dig; som om ditt människo-väsen expanderar in i nya landskap. För ett kort ögonblick passerar en rädsla inom dig men när du ser in i ljusvarelsens ögon VET du bortom orden att du är  TOTALT TRYGG.

  I de nya landskapen där ditt människoväsen expanderar känner du mera konkret och påtagligt än någonsin att du är omsluten av TOTAL KÄRLEK, TOTAL OMTANKE, TOTALT ACCEPTERANDE.


  Du märker plötsligt hur tårar trillar stilla  nedför dina kinder. Du ler och skrattar. Det är inte ledsen du är, bara RÖRD och BERÖRD av livets oerhördhet.


  Ljusvarelsen som inte yttrat ett ord på en lång stund ser in i dina ögon med sin villkorslösa kärlek.

  Hon säger; -"Jag FINNS för dig i livets alla skeden. Ibland kommer du att känna min närvaro, ibland inte. MEN JAG FINNS FÖR DIG - ALLTID!"


  Ljusvarelsen börjar nu avlägsna sig i samma riktning som hon kom ifrån.

  Du upptäcker att du sitter på samma sten, en liten bit uppför bergs-sidan och att landskapet inför dina ögon är otroligt vackert.

  Du bestämmer dig för att återvända hem. Du har en känsla av att allt är precis osm förut - OCH TOTALT ANNORLUNDA!


                                        Med gränslös KÄRLEK och gränslöst SYSTERSKAP!!


                                                  
                                                  
                RANI

Av Rani Spets Edgren - 18 juli 2014 21:30

  Innerligt älskade! Så här börjar en av Eckhart Tolle´s böcker; " När du förlorar kontakten med inre stillhet, förlorar du kontakten med dig själv. När du förlorar kontakten med dig själv, förlorar du dig själv i världen.

Din djupaste upplevelse av dig själv, av vem du är, är o-skiljaktig från inre stillhet. Detta är det JAG ÄR som är djupare än namn och from."


  Att förlora kontakten med inre stillhet är inget särskilt konstigt eller ovanligt. Det är vad i stort sett alla människor gör för att därefter leva utan den kontakten, ovetande om att den finns, men med en ständig längtan efter "ett något" som ger tillfredställelse och känslan av att vara hel och komplett.


  Vi söker och söker. En teknisk pryl till, ett lyxigare klädesplagg, få någon annan att förstå oss och "göra rätt" emot oss, upplysa andra om deras brister....ständigt på jakt efter att hitta inre tillfredställelse, lugn, känslan av att allt är rätt...


  Det finns dock ett litet problem här all den tid som vi försöker lösa problemen på nivån av det materiella och mindet.

DET ÄR NÄMLIGEN MINDET SOM ÄR PROBLEMET! Och även idén att en pryl till "ska göra det" är en idé på mindets nivå.

  En teknisk pryl till, senaste versionen, snyggare kläder...når helt enkelt inte in till de dimensioner där den verkliga och varaktiga tillfredställelsen, lugnet, känslan av att allt är rätt...finns.

  Prylar och olika varianter av kommunikation behöver alls inte vara fel. Men när vi tror att de ska ge varaktig tillfredställelse är det rätt och slätt en missuppfattning.


  En pryl till kan ge mindets förtjusning ett litet tag. Sedan behövs en till och en till. Samma sak är det med ett nytt klädesplagg. Att få andra att förstå oss eller att uttrycka vårt minds idéer om någons brister fungerar även det på samma sätt. I bästa fall kan det ge en kort tids frist från känslan av gnagande brist.


  OCH - det förunderliga är att det vi söker på någon av de här vägarna - eller andra vägar, det HAR VI hela tiden, eller mera korrekt uttryckt - det ÄR VI HELA TIDEN bortom mindet!

  Och i det ögonblick vår villighet eller vår längtan att gå bortom mindet motiverar oss tillräckligt är varje nytt nu en möjlig port eller öppning till det som är bortom mindet. Varje nytt nu är en möjlighet att upptäcka att VI ÄR just det som vi strävar efter.

  Även otillfredställelsen i sig själv kan vara en port till FRIDEN, STILLHETEN, TYSTNADEN i djupet av vårt människoväsen. Att betrakta mindets olika skapelser, tankar och känslor, att VARA MED DET SOM ÄR, i full närvaro, utan motstånd, leder vidare, vidare.

  För tillfället är du "lost" i att vara missförstådd. Du är nu inbjuden att ta steg i riktning mot mera kontakt med den du är bortom mindet. Din känsla säger -"Andra missförstår mig. Jag blir inte sedd och inte förstådd" Se nu först att detta utspelar sig INUTI DIG. Var i kroppen känner du det? Finns det en smärta och en tomhets-känsla i ditt bröst? Finns det ledsenhet och rädsla? Vanmakt? Ilska? Något är där och någonstans i kroppen kan du känna det. Rikta nu en nyfikenhet, en avslappnad uppmärksamhet emot det och BARA VAR MED DET!

  Jill Bolte Taylor säger att en känsla som vi inte ger näring med tankar kan inte överleva i kroppen mer än 90 sekunder. Står du ut i 90 sekunder för att nå något nytt och på samma gång ur-gammalt inom dig?

  Gör samma sak med en matereill brist. Kanske behöver du en lyxigare teknisk pryl, kanske något annat. Kanske finns det en känsla -"Jag måste ha något mera, något bättre, något annat...."  Var känns det? Lokalisera det i kroppen. Ge det tyst stilla uppmärksamhet. Ge det ett mått av nyfikenhet.

  Vad som följer kan variera mycket. Gör dock samma sak igen och igen.

  Kanske dyker det upp ensamhets-förtvivlan, förlamande rädsla, något annat mycket starkt.

  Om det dyker upp över-mäktigt starka känslor är det bra att be en vän hålla om dig tyst och varsamt eller göra vad du behöver för att kunna känna utan motstånd, för att kunna låta energin flyta fritt inuti dig.


  Om känslan är stark men ändå inte övermäktig kan du på nytt rikta uppmärksamhet och nyfikenhet till den och VARA TILLSAMMANS med det som är.


  Kanske når du igenom till den frid och stillhet som du är - kanske inte. I vilket fall kommer du genom upplevelse att förstå och veta att känslorna händer inuti dig och av sig själva transformeras till något annat när du accepterar dem och inte gör motstånd emot dem.

  För varje gång som du går igenom detta skeende; Känslorna händer I DIG, du är tillsammans med dem utan motstånd, de transfomeras av sig själva...För varje gång som detta händer har du tagit ett viktigt steg i riktining mot inre frid och stillhet.


  Du kan fortfarnade köpa prylen/ plagget och njuta av det. Men du är fri från idén att det ska ge dig den tillfredställelse som det inte KAN ge.


  Uppmärksmahetsbehov och viljan att kritisera någon förändras också. I det stilla tysta inom dig är du TOTALT FAMNAD, ÄLSKAD, SEDD...av LIVET! I det stora tysta inom dig är allt och alla, varje gräs-strå och varje medmänniska en syster och en bror i samma odelbara ALLT SOM ÄR. Livets egen natur är ständig förändring. Att leva i det vibrerande, levande livet sida vid sida, i ständigt flöde och utbyte, kan vara ett stilla, intensivt, utvecklande och rikt ÄVENTYR vaje dag!


  I full närvaro i nuet finns full tillfredställelse, inte gnagande känsla av att något saknas. I full närvaro i nuet finns också en kraft som är fylld av kärlek, intelligens och glädje och som ständigt hjälper dig att leva med bästa livs-kvalité.


  Avsaknad av stör-moment, total tillfredställelse och lycka över nuet är del av ditt eget människoväsen bortom mindet!!


     Med  kärlek, sommar-lycka å ljuvliga bad i Brunnsviken!!


                                                  
                                                  
      RANI

Av Rani Spets Edgren - 6 juni 2014 19:47

  Kan det vara så att vi alla är här för att vidga, fördjupa, höja, expandera...vår medvetenhet? Kanske är BNP och

H & M;s  årliga omsättning inte riktigt hela meningen med livet?

  Är det rimligt att stressa och pressa sig till vilka gränser som helst för pengar? Är det rimligt? Växer jag till en mera komplett, vis, vuxet ansvarstagande och kärleksfull person av att stressa för pengar?


  När tanken får tystna kan det mycket väl hända för ett tag att tankeverksamheten rusar in genom bakdörren, mer hysterisk än vanligt. Och det går att säga: -"Tack  för att du delar med dig men just nu får du gå någon annan stans och leka!"


  I den helande och välgörande inre tystnaden kommer avslappning, djupare avslappning, den konkreta upplevelsen av att vi är ETT med ALLT SOM ÄR.  Att stanna där ett tag kan vara som att gå ut en tyst och stilla morgon; Kroppen sträcker ut sig i välbehag. Det känns som om jag kan dricka den milda och rena morgonluften.

  Att vara ett med allt som är betyder bl a att det är viktigt för mig hur andra har det och hur vår natur mår. Eftersom andra, jag själv och vår natur är del av samma odelbara helhet så är allt och allas välbefinnande en angelägenhet också för mitt eget välbefinnande.

  I helheten, i allt som är, ska jag fortfarande betala min skatt och min hyra. Jag behöver samspela funktionellt och intelligent. Men om jag stressar, skapar stress-stämning i mig själv, springer "blind" förbi människor, träd, naturen, fågelsången....har jag helt klart skärmat av mig från upplevelsen av den helhet som jag är del av. I det avskärmade tillståndet finns stress, mindets vaga men starka känsla av att något saknas. Mindets vaga men starka känsla av att något saknas kan mycket väl tolkas (eller misstolkas) som:  - "Jag måste öka vinsten!" Inget är direkt fel med att öka vinsten.  MEN - mindets brist-känsla kan inte tillfredställas på det sättet. Det är inte möjligt. Den verkliga bristen ÄR avskärmningen i sig själv, känslan av att vara separerad, inte vara del av helheten, inte stå i kontakt med sitt djupare väsen. Och ingen vinst-maximering kommer att råda bot på den brist-känslan. Vinst-maximering råder inte bot på den gnagande brist-känslan av den enkla orsaken att den inte handlar om ekonomisk vinst. Den handlar om brist på kontakt med den vidsträckta inre frid och stillhet, som är del av allas våra människoväsen, bortom mindet.


  När den kontakten är etablerad och vi medvetet tar ansvar för att hålla den, förnya den, vara i den...är vi fortfarande mycket angelägna om att arbeta, samspela, ge, utvecklas...

Men nu är inte drivkraften längre brist eller känslan av tvång. Drivkraften är tacksamhet, livsglädje, den energifullhet som också är del av våra människoväsen. Drivkraften är också en självklar vilja att utforska mer och mer av helheten av vilka vi är.  En stor kreativ kraft, något av barnets sunda nyfikenhet, finns i vår djupa natur.


  När mindet kommenterar att brist är den egenskap som för utvecklingen framåt kan den djupare och större inre friden berätta något annat: -"Ja, visst kan brist vara en drivkraft, men kärlek, tacksamhet och livsglädje för också utvecklingen framåt. Dessutom i harmoni, i respekt, i samklang med allt och alla.  Den förs framåt med ett självklart och kompromisslöst intresse av att alla människor, djur och natur gagnas tillsammans av utvecklingen."


  Det finns så många saker som inte går att förstå från mindets nivå. Mindet förstår bara mindet och mindet är en försvinnande liten del av helheten av vårt medvetande och av helheten av allt som är.

  Och den djupa lycka, tillfredställelse, känslan av att saker och ting faller på plats, som kommer när vi agerar i kontakt med helheten och vår djupa inre frid, överträffar den tillfredställelse som kan fås på mindets nivå.


  När delad glädje är dubbel glädje så är den glädje som vi delar med ALLT SOM ÄR, djup och varaktig!


                        I total lycka över en Törnskrika i trädet utanför mitt fönster!


                                                  
                            Kärlek och livs-energi! RANI!

Av Rani Spets Edgren - 1 juni 2014 08:38

  När tanken får tystna kommer omedelbar avslappning. När tanken får fortsätta vara tyst kommer du förr eller senare i kontakt med ett hav av STILLHET och NÄRVARO som finns djupt inom varje människa. Detta hav av stillhet och närvaro transformerar. I kontakt med det får du ett klarseende. Det är ett klaarseende som är annorlunda än mindets seende.

  Kanske mindet jämför dig med andra människor, kritiserar dig eller någon annan, för att inte vara bra nog eller inte vara "på rätt sätt".


  Klarseendet från ditt hav av stillhet och frid ler åt mindets påhitt, som man ler åt ett litet barns livliga fantasi. Klarseendet från ditt hav av stillhet och närvaro konstaterar, noterar, SER det som ÄR, tar in det, omfamnar det, ÄR tillsammans med det som ÄR. Det innebär inte förnekelse eller stagnation.

  Tvärtom! Om du slitits med osäkerhet när mindet styrt ditt möte med livet så fortsätter säkert detta att "ge eko" ännu ett tag när du låter ditt hav av stillhet och frid styra i stället. Men - steg för steg styr nu i stället ett djupt inre lugn som samtidigt är fyllt av klar, hög energi. Plötsligt behöver du inte vara annorlunda, eller likadan som andra. Det ger frihet, kraft, enkelhet. Att samspela, arbeta, ta nya steg i livet blir lekfullt, naturligt, självklart.


  När mindet säger att du slutar utvecklas så händer i verkligheten motsatsen. Mindet är inte längre där och "eldar på" under kritik, smärta, osäkerhet... Det frigör så mycket energi att samspel, glädje, aktivitet blir det mest naturliga.


  Många saker kan hända, och HÄNDER, när mindet får tystna. Det kan mycket väl komma en och annan svår fas. Om du har svåra och smärtsamma erfarenheter bakom dig som ligger oläkta kommer ljuset och intensiteten i din närvaro när tanken är tyst, att lysa rakt igenom de inre såren, starta en mycket snabb helande-process. I ljuset av din närvaro ser du klart att den svåra erfarenheten inte händer NU. NU upplever du minnet av den. Om du accepterar minnet av det svåra, inte ger det åsikter eller tankar, transformeras det från smärta och begränsning till kunskap, empati, visdom.


  Naturligvis finns det många bakomliggande, skrämmande upplevelser som är övermäktigt svåra att minnas, läka, transformera. Låt stunderna bli så korta som du orkar med och be också om hjälp. Låt någon som du litar på vara ditt stöd. Ta till proffessionell hjälp när det behövs. Om en vuxen skrek åt dig när du var liten  och försvarslös kanske du blir paralyserad av rädsla inför människors ilska och höjda röster. När du håller fast i ditt hav av stillhet och frid skrämmer detta mindre, du ser skillnaden mellan rädslan inuti dig och den yttre situationen.


  En misshandel, en våldtäkt, en krigs-scen...det finns många händelser som kan vara i en människas bakomliggande upplevelser som gör det väldigt viktigt att ta emot proffessonellt stöd. De svåraste upplevelserna läks nästan alltid bättre i kontakt med någon som är trygg och proffessionell och som också genom sin blotta närvaro ger en balans till det svåraste.


  När tanken får tystna visar sig vidsträckt inre FRID och STILLHET och vi kan samtidigt se den yttre världen ur ett nytt perspektiv. Vi får vidgad valfrihet, är mindre styrda av rädslor, kan allt mer se världen och livet som en läroplats med många möjligheter.

  När tanken får tystna behöver vi inte längre bekräftelse och uppmärksamhet för att döva osäkerhetskänslor.

  Det djupa fridfulla inre som ÄR i människonaturen bortom mindet har en GLÄDJE som är del av den djupa människonaturen och som är villkorslös. Den glädjen är en naturlig drivkraft för aktivitet, samskapande, kreativitet.


  Kanske mindet ännu försöker sina trickigheter - säger att du är blind och o-realistisk om du känner frid och glädje i "en värld som den här". Det är en normal mind-kommentar och om man plockar ut enstaka företeelser ur helheten så händer säkert ALLT någonstans i vår värld.


  Om vi i stället grundar oss i FRID, STILLHET, GLÄDJE - det som är vår natur bortom mindet ger vi inte längre någon näring till missförstånd och onödigt smärt-skapande. Om vi i stället grundar oss i FRID, STILLHET, GLÄDJE - vårt inre, naturliga o-ändlighetshav, bidrar vi till välbefinnande för både oss själva och andra!


                          I kärlek, försommar-lycka och med ömmande ben efter marathon! 

                                                  
                                                  
                   RANI

Av Rani Spets Edgren - 28 maj 2014 17:50

  Ta en stund som är din bara till dig själv, tid att bara vara, tid att vara tillsammans med det som lever, vibrerar, rör sig, ÄR - inuti dig! Se till att ingenting kan störa dig eller avbryta dig.

  Bli medveten om din andning. Det finns inget du behöver göra med den, bara notera den, var tillsammans med den livgivande vågen, rörelsen, utbytet som din andning oavbrutet är. Låt den livgivande vågen som din andning är ta dig till nuet, hem och in i din kropp.


  Inne i din kropp vibrerar, lever, andas energi och närvaro i varje ögonblick. Det sker helt av sig självt - oavsett vad du gör. Det levande, pulserande livet sker oupphörligt.


  Slut dina ögon och börja nu varsamt öppna ditt inre seende. Kanske har du inte reflekterat över att du alls har ett inre seende. Du har det! När du sluter dina ögon och blir mycket stilla börjar du helt automatiskt förnimma skeenden, puls, rörelse, energi som sker inuti dig. Dina inre ögon har oanade stora förmågor. Låt nu de inre ögonen nyfiket "skanna" din kropp. Var känns det varmt, kallt, mjukt, avslappnat, tomt, knutet, enkelt....? Försök "se" med de inre ögonen  helt ansträngningslöst - bara låta den inre synen  vandra avspänt från plats till plats inuti kroppen.


  Något händer! Det finns plötsligt 2 olika aspekter av din medvetenhet som just nu uttrycker sig som inre ögon. En aspekt är guiden/ ledaren/ vägvisaren. Den andra aspekten är den som noterar, observerar, konstaterar allt och tar upp informationen.

  Låt guiden/ vägvisaren ta dig med på en resa genom det universum som är ditt eget inre. Gör inget motstånd. Om motstånd ändå kommer så notera det och släpp det eller bara acceptera att det är där.


  Det finns några platser som din guide är extra angelägen att visa dig. Ta in, notera, var tillsammans med de här platserna! Kanske behöver något helas, kanske är det en o-anad resurs...Oavsett vad det är så notera det utan att ge det åsikter. Notera, konstatera i närvaro och stillhet att det är där.


  Nu vill din guide vidga resan. Guiden säger att du också kan SE in i materien med dina inre ögon. Inre ögon kan se, höra, känna...kan förnimma på en mängd olika sätt. Varje sätt är lika bra. Dina individuella sätt att se och uttrycka dig är alltid rätt. Tillåt dig helt enkelt att vara tillsammans med det som ÄR tillräckligt länge. Guiden bjuder in dig att "se" rakt in i molekyler, atomer, elektroner, partiklar...  Där är ett svagt skimrande utrymme, tomrum, närvaro med glest placerade energiförtätningar. Materien andas - AV NÄRVARO! Ett svagt och samtidigt förtätat skimmer finns i såväl tomrummen som i energiförtätningarna.

Plötsligt vet du bortom orden hur närvaro i NUET balanserar, hjälper energiflöden, ger både HÖG ENERGI och DJUPT LUGN. Något inom dig stillnar i hänförelse inför upplevelsen. Du är i närvaron - du leker med energin - du ser rakt in i materien, du ser bortom den och mellan orden. Något av livsmysteriet finns här - synligt men obeskrivbart! Skimmer, magi och pulserande liv, allt som ÄR - och det mest naturliga...

  Guiden och du, som egentligen är ETT, skrattar tillsammans.


  Den observerande och noterande delen av din medvetenhet är nu så fylld av nyfikenhet och faschination att den beger sig ut på sin egen resa; Förunderliga landskap som liknar teaterkulisser, rosa-skimrande, silver-skimrande, ljud av hjärtslag, blodflöde, puls...strukturer som ser täta ut på avstånd blir till skimrande rymd när du närmar dig dem. Och här är en speciell stämning, atmosfär, upplevelse. Det finns inga ord för den, men på något sätt är den LIV och LIV utan motsats.


  Efter ett tag är du så uppfylld av den förtätade, speciella känslan att du vill avsluta din resa för denna gången.

  På nytt känner du din andning med stor närvaro och medvetenhet. Du har varit på en resa som är svår att beskriva - men som berör. När du tittar med de yttre ögonen på din kropp är den likadan som förut - och helt annorlunda!


                    Med kärlek, närvaro och försommar-lycka!!   

                                                  
                              RANI


  Efter ett tag

Av Rani Spets Edgren - 21 april 2014 19:44

   Einstien sa, så vackert och så vist: -" Våra viktigaste problem kan vi inte lösa på samma nivå som de uppstått på!"

Och det är våra mind som skapar känslor av separation, av rätt och fel, bättre och sämre. Det är våra mind som kategoriserar, kritiserar och fördömer.

   I mindets egen natur ligger känslan av att något ständigt saknas; vi är inte bra nog, vi har inte tillräckligt, vi vet inte tillräckligt...


   Det är också mindet som säger att förnöjsamhet, tillfredställelse, inre frid kan endast finnas i en framtid när det ena eller det andra är uppnått eller fullgjort. Och likaså mindet som säger att nuet har tyngd och smärta på grund av det förflutna. Mindet kan säga saker som; -"Jag kan bara vara tillfreds om en viss person ändrar sig, ber om ursäkt, ger mig en speciell sorts uppmärksamhet...."


   Mindet kan jobba åtskilligt på att hålla saker under kontroll, att hålla ett ansiktsuttryck av misär för att få någon att känna sig skyldig eller för att lägga skuld på yttre omständigheter...


   Och allt är så normalt att vi sällan genomskådar mindets illusioner, ofta inte alls är medvetna om mindets bedrägligheter.

   Det är mindet som skapar den största delen av vår stress och våra separationskänslor.

   Våra mind vet inget om, eller förnekar de VIDSTRÄCKTA, STORA, DJUPA resurser och den intelligens som är dold bortom mindets över-aktivitet. Så länge vi lever med föreställningen om separation finns det rädslor och faror. Det finns också jämförelser och motstånd mot det som är.


   Bortom mindet finns ONE-NESS, en upplevelse av samhörighet med alltet. Vi är fortfarande unika individer, fortfarande med personliga erfarenheter. Men när vi känner, ser, upplever vår samhörighet med ALLTET, upplever vi också att livet är heligt och upplevelsen av helighet inkluderar även oss själva. Livet är ETT SAMMANHÄNGANDE HELT där vi dansar, upplever, deltar, lär oss, växer och utvecklas.

Det jag inte klarar av idag är inget hot. Det jag klarar idag är gåvor att LEVA och känna glädje och tacksmhet i.


   Bortom mindet finns perfekt klarhet, en intelligens vida överlägsen mindets. Det är en lätt-rörlig och flödande energi som inte gör motstånd utan som samverkar vist med det som är.


   Naturen, en promenad i skogen, kan vara ett utmärkt sätt att öppna sig för själva LIVETS natur. De djupa skogarna i Finland är en lärare med skönhet och mäktighet. Och den här läraren har obegränsat tålamod. Den här läraren - de djupa skogarna i Finland ger skönhet, stillhet, tålamod...och LYSSNANDE i FULL NÄRVARO, VILDHET och NATURLIGHET i FULL NÄRVARO, en samverkan med naturens förändringar med årstidernas och vädrets växlingar som är fulländad.


   När mindet säger: -"Jag har inte tillräckligt än!" står skogen mäktig och rik i NÄRVARO och gränslöst VARANDE. Att ta några andetag i FULL NÄRVARO är tillräckligt för att vi ska upptäcka att det oerhörda, det mystiska, magiska, skönheten och stillheten i skogen också är del av vår egen människonatur bortom mindet och att vi ALLTID är HELA i djupet av våra människo-väsen. I djupen inom oss finns RIKEDOM. Där finns ingen känsla av att inte ha tillräckligt. Och plötsligt kan vi le åt mindets stress och blindhet.


   Och när mindet säger: -"Jag måste uppnå det här innan jag kan känna frid", så har skogen den här friden I VARJE ÖGONBLICK. Att stilla mindets aktivitet ett litet tag gör dofterna, ljuden, LIVS-ENERGIN i skogen kännbara, hörbara, förnimbara för oss. Och att stanna kvar i vårt tysta inre ännu ett litet slag hjälper oss att uppfatta att vi och skogen är del av samma helhet. Och ännu en gång kan vi le åt mindets trickighet. FRID är del av vår egen djupa natur. Med FRID inom oss kan vi fortfarande åstadkomma det vi önskar och vill. Men när mindet säger att FRIDEN är beroende av yttre omständigheter är det helt enkelt del av mindets okunskap. Vår inre FRID har inte det beroendet och vi ÄR DEN FRIDEN bortom våra mind.


   Och när mindet säger att nuet är en tyngd och en börda på grund av det förflutna, är det ett faktum att mindet inte förstår vad nuet innebär och inte KAN förstå det. När vi kommer helt och fullt till nuet börjar styrkan i vår NÄRVARO snabbt att lösa upp smärtor från det förflutna. I full närvaro finns något HELIGT, TYST , STILLA, GLÄDJEFYLLT i varje nytt nu. Att mindet påstår att nuet är en börda på grund av det som varit är ett resultat av att mindet skapar om smärta igen och igen.

   När vi är fullt närvarande kan vi se i klarhet att mindets återskapande av smärta kommer från brist på medvetenhet. I full närvaro är vi inte längre intresserade av att återskapa gamla smärtor.


   I full närvaro finns, bland allt det som det innehåller, en likhet med de djupa skogarna i Finland. Varje väder, varje årstid, varje landskap har sin egen skönhet och fulländning som vi kan njuta av och ta del av så länge som de varar. Där finns stillhet. Där finns kraft. Där finns LIVS-ENERGI! Och allt händer i NUET!


                       Med kärlek och ljus, med skönheten och det vilda i de djupa skogarna i Finland.


                                                  
                                                  
                                          RANI

Av Rani Spets Edgren - 18 april 2014 15:27

 Välkommen på en resa in  i  DIG, bortom mindet! Du har en kropp, ett tempel, att leva i och att uttrycka dig igenom.

Börja med att komma till FULL NÄRVARO I NUET och bli uppmärksam på din andning. Känn hur du genom andningen ger kroppen, templet konstant syre, liksom du också får PRANA, LIVSENERGI via andningen. Det räcker bra  att bara bli medveten om andningen.  Det finns inget du behöver göra med den. Bara notera den, var tillsammans  med den, ge den din uppmärksamhet! Se hur perfekt den sker, helt av sig själv.


  Se nu dig själv vandra på en strand. Vackra palmer ger svalkande skugga här och där. Sanden är vit, mjuk, varm av solen.  Havet är klar-blått, just nu totalt lugnt.


   Plötsligt känner du, vet du, upplever SÅ STARKT att du kommit till en vändpunkt i ditt liv. En fas håller på att ta slut och nästa fas är bara ett kort steg ifrån dig.  När du ser havsvattnet längtar du efter att simma i det.

  Du ser dig omkring. Du är helt ensam. Du klär av dig, går i vattnet med fötterna. Vattnet är kristall-klart och behagligt varmt.  Det känns härligt mot din hud.

  En känsla av glittrande, liv-givande LIVS-ENERGI är i upplevelsen av vattnet. Du går en bit utåt så att vattnet når upp till din midja. Du sträcker armarna uppåt, lägger dig ner i vattnet, börjar simma. Du njuter av vattnet, solen, naturen.


  Du simmar rakt utåt. Vattnet bär dig. Det känns så friskt, så varmt, så rent. Det är en FRIHETSKÄNSLA att vara så lätt - buren av vattnet. Din kraft, din styrka, din frihet känns i kropp och själ, i hela din varelse.


  Men plötsligt ändras känslan. Det är en ström, en påfallande stark ström i vattnet. Strömmen drar dig med sig och i nästa stund är du riktigt rädd. Du är rädd och du försöker med all kraft simma in mot land. Du försöker simma ut ur strömmen.För en stund är du fast i strömmen hur du är försöker simma ut ur den. Nu händer det något från ett djup som finns djupt inom dig. Du förnimmer en röst som säger; -"Kämpa inte mot strömmen. Kämpandet får dig att tappa kraft och klarseende!"

  Du är fortfarande rädd men du lyckas hitta ett område inuti dig med klarhet, klar-seende och NÄRVARO och i nästa ögonblick vet du exakt hur strömmens rörelse-mönster ser ut. Och du vet exakt hur du behöver röra dig för att ta dig ut ur strömmen.

  På nytt är du FRI, tillbaka i KRAFT och NÄRAVRO.

  En insikt kommer till dig; Man kan följa livets strömmar i rädsla och förlora sig totalt i dem. Men NÄRVARO och KLAR-SEENDE skapar frihet att följa strömmarna eller att inte följa dem.


  När du tittar ut över vattnet, palmerna, stranden upplever du en stark samhörighetskänsla med alltet.  Du är ETT- ett med naturen, ett med LIVET, ett med ALLT SOM ÄR.  Du är så FRI, så STARK, så LÄTT!


  Och ett ögonblick senare börjar en stark vind blåsa från stranden och utåt. Du blir rädd igen. Kanske kan vinden och vågorna dra dig med sig. Vinden tilltar i styrka och du förs utåt, utåt. Du simmar i rädsla mot stranden. Du jobbar hårt och din rädsla blir allt starkare. Du känner hur dina krafter börjar sina.  Du blir allt mera trött och utmattad. Och plötsligt VET du, utan att veta HUR du vet, du bara VET! Du vet att du ska slappna av och samverka med vinden och vattnet och du vet exakt hur du ska röra dig. Du dyker en aning just då du passerar vågornas toppar. Med förvånansvärd lätthet simmar du in mot stranden. Din intuitiva sim-teknik fungerar. På en kort stund når du stranden.


  Du stiger upp och låter solen torka och värma dig. Där är dina kläder. Du klär dig och börjar gå utefter stranden.


  Ett stycke bort reser sig en klippa ganska brant. Du känner en längtan att vara där uppe på klippan och se ut över det vackra landskapet. Du vandrar raka vägen till klippan, tar dig med lätthet upp på den.  Den är just tillräckligt hög för att ge en vacker utsikt. Å än en gång grips du av rädsla. Du är plötsligt rädd för din egen framtid; -"Vad ska hända? Vad ska jag göra med mitt liv?" Med rädslan inom dig börjar du frysa. Mindet snurrar på okontrollerat. Du är fånge i din egen rädsla.


  Dock varar inte rädslan särskilt länge. Du känner igen mindets sätt att fungera. Du stoppar rädslo-tankarna och inuti dig kommer i stället en DJUP, HELIG TYSTNAD.  I nästa ögonblick skakar du - men inte av rädsla. Nu är det av LJUS, STYRKA, den rena GLÄDJEN som är del av din egen natur bortom mindet som du skakar. Ditt djupare väsen bryter igenom mindets dimmor med en SÅ´N STYRKA!


  Det känns som om en sol lyser inifrån ditt hjärta. Solen sträcker sig så långt åt alla håll att du är helt innesluten, famnad inuti den. Och du VET utan att veta hur du vet; -"Ja! Det här är min natur bortom mindets dimmor!" För ett tag är du and-lös, ord-lös, inga tankar finns inom dig. DU bortom mindets förvirringar, bortom programmeringar - det är STORT, SÅ MYCKET FRIHET, KLARHET, SÅ LÄTT! Du vill buga dig inför ditt väsen bortom mindet. Och du gör det.  Du bugar dig inför din rena människo-natur bortom mindet.  Ett LUGN, en FRID bortom alla ord fyller dig. Du ÄR LUGNET och FRIDEN!

  Och du vet att din natur bortom mindet alltid funnists där. Den fanns alltid inom dig och den FINNS inom dig i varje ögonblick. Du vet också att ett enda andetag i FULL NÄRVARO är tillräckligt för att du ska vara i kontakt med ditt djupa väsen på nytt och på nytt.  Och du vet att den här KÄLLAN inuti dig, RESURSERNA därinne, det OBEGRÄNSADE inom dig är det mest värdefulla du kan ha för att möta varje nytt nu.


  LUGNET du känner är så TOTALT, så påtagligt att du kan röra vid det med dina händer. Med lätta rörelser går du ner från klippan, följer stranden tillbaka hem. Och ditt verkliga hem finns DJUPT INOM DIG!


                                         KÄRLEK, LIVS-ENERGI, LJUS & VÅR-BLOMMOR!  


                                                  
                                                  
           RANI

Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2023
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards